Riksbanken

Riksbanken är Sveriges Centralbank med gamla anor. Redan år 1668 grundades banken under det dåvarande namnet Riksens Ständers Bank. Riksbanken är faktiskt också världens äldsta centralbank. Banken har flera uppdrag, exempelvis att ansvara för penningpolitiken med målet att upprätthålla ett fast penningvärde, men också att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

Historia
Sveriges Riksbank, eller Riksens Ständers Bank som den hette vid starten, grundades år 1668, då Stockholm Banco avvecklades och i stället köptes upp av Sveriges Riksdag. Stockholm Banco var Sveriges äldsta bank och den första banken i Europa som gav ut sedlar.

År 1897 antogs den första riksbankslagen samtidigt med en lag som gav Riksbanken sin unika rätt att trycka sedlar. Genom detta beslut upphörde privatbankernas rätt att trycka egna sedlar och de första rikssedlarna började ges ut av Riksbanken i början av 1900-talet.

Organisation
Riksbanken är en myndighet som lyder direkt under riksdagen. Myndigheten leds av en riksbankschef som väljs av riksbanksfullmäktige för sex år i taget. Nuvarande riksbankschef heter Stefan Ingves. Myndigheten leds också av en direktion som består av sex ledamöter. Det är den som ansvarar för exempelvis penningpolitik, finansiell stabilitet, marknadsoperationer, betalningsväsendet samt bankens budget och administration. Det finns också riksbanksfullmäktige som består av elva ledamöter, valda av Sveriges riksdag, som finns till för att övervaka och kontrollera direktionens arbete, men också för att besluta om hur sedlar och mynt ska se ut.

Riksbankens uppdrag
Riksbankens uppdrag är att upprätthålla prisstabilitet och att verka för ett säkert och effektivt betalningsväsende. Riksbanken ger ut sedlar och mynt och det är även Riksbanken som fastställer olika referensräntor, såsom till exempel reporäntan, som är den viktigaste styrräntan.

Ett av Riksbankens mål är att upprätthålla ett fast penningvärde. Det betyder framför allt att inflationen ska vara låg och stabil. Målet är att inflationen ska hålla sig kring två procent. För att kunna påverka inflationen använder man sig av räntan, men Riksbanken har också möjlighet att ändra penningmängden.

Riksbanken och ekonomin
När Riksbanken ändrar styrräntan, reporäntan, får detta till följd att andra räntor också påverkas. Räntorna påverkas beroende på hur bankerna tror att räntan och ekonomin kommer att utvecklas i framtiden. Detta får förstås betydelse för dig som konsument och låntagare. Räntor med långa löptider påverkas inte lika kraftigt som löpande räntor eller räntor med korta löptider.

Genom att ändra reporäntan påverkar Riksbanken också den totala efterfrågan i ekonomin. En lägre reporänta innebär att efterfrågan kommer att öka. För att möta en stigande efterfråga kan företagen antingen välja att höja sina priser eller välja att öka sin produktion. Att höja priserna alltför mycket brukar sällan vara populärt och därför brukar företagen vanligen välja att dels höja priserna gradvis och möta den stigande efterfrågan genom att öka produktionen. Det leder till att företagen måste anställa mer personal.

Men, i takt med att priserna höjs kommer produktionen att återgå till sin ursprungliga nivå, vilket gör att företagen måste göra sig av med nyanställd personal. Penningpolitiken har alltså påverkan på en hel del i samhället. Men ett av Riksbankens mål är just att upprätthålla ett fast penningvärde, vilket innebär att minska risken för att det ska bli alltför kraftiga svängningar i ekonomin.

Inflation
Inflation betyder att priserna ökar, vilket innebär att man kan köpa färre antal varor för samma mängd pengar. Inflation innebär alltså att pengarna minskar i värde. Om du alltid handlar samma korg med varor kommer du att märka att priset du betalar för korgen ökar för varje år. Priset kan öka i snabbare takt eller i långsammare takt, beroende på inflationens takt. I Sverige har vi som mål att inflationen ska hålla sig runt två procent. I praktiken innebär det att inflationen rör sig mellan 1 och 3 procent.

Genom att öka och sänka räntan kan Riksbanken styra inflationen, men det tar tid innan en ränteändring får effekt. Det kan dröja mellan ett och två år innan ränteändringen får full effekt. Därför arbetar Riksbanken ofta långsiktigt och penningpolitiken bygger på olika prognoser för den ekonomiska utvecklingen.

Uppdaterad: 2015-06-30