Vad betyder ombudsarvode?

När man talar om ombudsarvode så refererar man för det mesta till den ersättning som ett juridiskt ombud får. Det finns bestämda ersättningsnivåer för ombudsarvodet och sedan januari 2014 så ligger nivåerna på 380 kronor vad gäller betalningsföreläggande och 420 kronor för vanlig och särskild handräckning.

De här beloppen regleras i lag och är vägledande för hur mycket man ska betala ett ombud. Vad gäller juridiska ombud så är det förstås för det mesta så att man anlitar en advokat eller jurist då man ska upp med ett mål i rätten som kanske rör en skuld, men faktum är att vem som helst kan agera som den här typen av ombud.

Skulle det sedan visa sig att det ombud man har valt inte är lämpligt så kan en myndighet avvisa personen men det här går att överklaga.

Vem kan verka som ombud?
Man kan alltså be en vän eller en släkting om att verka som juridiskt ombud men det här är inte alltid så smart. Även om man på detta sätt drar ner på kostnader för ombudsarvode för att en vän gör detta gratis så kan det betyda att man till sist förlorar sitt mål och då får man betala för motpartens kostnader varav ombudsarvodet är en del.

Det är alltså bäst att välja en person som har rätt erfarenhet även om detta betyder en högre ombudsarvodekostnad. Vinner man sitt mål så får ju motparten betala för detta.

Ombudsarvode via försäkring
Många har försäkringar där ombudsarvoden täcks men det gäller att läsa det finstilta för här är det så att man inte kan anlita vem som helst. Många gånger så är det så att försäkringar av detta slag kräver att man anlitar ett juridiskt ombud som är advokat eller jurist och som bevisligen är lämplig för uppdraget. Innan man anlitar ombudet så bör man alltså ta reda på vad som gäller för den försäkring som man har.

Hur mycket kostar det?
Hur mycket det kommer att kosta med ombud beror på flera olika saker. Hur länge man tvistar influerar kostnader såväl som det specifika ombudsarvode som det ombud man har anlitat tar. I vissa tvister så kommer man överens om en förlikning varpå man får betala för sina egna kostnader medan andra fall kan leda till att motparten får betala allting eller att man själv får stå för alla kostnader.